RETURN

   Artiklar

Text: Ulf Ersson    den 25 November 2008

Först en hälsning med uppskattning till min lillebror Uno som uppenbarligen har en fantastiskt förmåga att komma ihåg och väcka härliga nostalgiska minnen till liv från våran synnerligen lyckliga ungdomstid.

Vissa korrigeringar och kompletteringar har jag blivit ombedd att bidra med.
Alltså:
   Vår pianolärare gnällde på vår uteblivna närvaro, men rekommenderade våra föräldrar att låta oss få privatlektioner då vi enligt honom hade stor musikalisk fallenhet. Jädra försäljarsnack!.

Det nämnda pianot blev ett centrum för vårt musikintresse och kring det var det ofta samling till glädje för framför allt våra föräldrar och deras bekanta. Vi brukade köra ett par låtar tillsammans Uno på pianot och  jag på gitarr. ( se bilder från vår hemmamiljö under rubriken ”Början”) I våningen under oss bodde en äldre dam som inte var särskilt upphetsad av våra musikaliska utsvävningar.
Jag själv hade till en början lagt beslag på våran farsas gamla akustiska gitarr.
Hämtade kunskap i diverse gitarrhäften och från ett antal goda vänner. Nu hade grunden till ett band väckts.

I avsaknad av lokal och kapital började vi repa i all enkelhet i vår lägenhet (trots damen i våningen under) detta gav upphov till många upphetsade samtal med våra föräldrar som dock alltid stod bakom vårt musikintresse.

Av våran farsa fick jag låna pengar för inköp av en halvakustisk Höffner (en pärla) samtidigt lyckades jag ordna en replokal på Björkhagens ungdomsgård.  På gården blev vi erbjuda att vara kompgäng till en revy och teatergrupp. Dom deltog i en revytävling i Vällingby och vann. Om detta gick några dagar senare att
läsa i DN, vilken höjdare!

På vägen hem i tunnelbanan passade vi på att lira en del låtar. Jättepoppis tyckte resenärerna. Vår vagn fylldes av åkande medan andra var relativt tomma. Vill minnas att en del passagerare till och med flyttade över till vår vagn. I tidernas begynnelse hade vi inte råd med annat en transport med buss och tunnelbana.

Vi deltog som Uno redan sagt i en rockbandstävling och kom där etta. Priset var bland annat en livespelning utomhus vid invigningen av Högdalen Centrum. En stark upplevelse med stor publik. Nu kom en del anbud till spelningar och vi var på gång.

Uno och jag jobbade på Åhlén & Åkerlunds Tryckeri och det hände från och till att vi var så trötta på morgonen efter en spelning att vi åkte ett antal hållplatser för långt. Villket betydde byte, åka tillbaka och komma för sent. Vilket liv!

Efter många turer med olika sättningar blev behovet av en duktig sångare akut.

Killen som vi hittade hade i namnet alla ingredienser. Hans namn var med reservation för efternamnet Chang William Kureqov.  Detta förklarar väl enkelt vårt val av bandets kommande namn ”CHANG WILLIAMs”.

I övrigt har jag läst Unos sidor och tycker han har träffat fullständigt rätt. Jättekul att bli påmind om en tid i ens liv som lagt grunden till ett väldigt stort musikintresse. Det måste betraktas som stor lycka att ha fått varit mitt i smeten under 50 och 60 talet. Elvis, Little Richard, Fats Domino, Bill Healey, Chuck Berry, Ray Charles och inte minst Jerry Williams. Ja det var tider det. Man får inte glömma filmen ”Vänd dem inte ryggen” som också påverkade oss in i Rockn Roll världen.

Nu på något äldre dar träffas brorsan och jag då och då för musikaliska utsvävningar som till exempel att lyssna på vår kusin Johnny Lundins band live eller  gå på Stampen och lyssna på amatörblues, eller bara lira i all enkelhet hos honom eller hos mig, hur kul som helst.

Så en än gång Uno Grattis till en kul och välgjord nostalgisida.

Avslutningsvis också en hälsning till konstruktören Martti Walden, bra jobbat!!

Uffe (storebror)  

Martti W  2008

 MARTTI! Efter att jag har sett alla hemsidor och alla sidor du gjort på Internet så vill jag ställa några frågor till dig.

UE: Kan du berätta lite vem du är? Ålder och var du bor?

MW: Jag heter Martti Walden, född 1946 och bor i Åbo, Finland.  Har bott hela mitt liv här.

UE: Hur började ditt intresse för gitarrmusik?

MW: Det började i 1962 när jag hörde låten Wonderful Land med The Shadows spelas i radion.
Det var som om blixten skulle ha träffat mej då; jag visste genast att detta är min musik.
1963 jag byggde min första elgitarr och förstärkare. Sedan dess har jag alltid varit med vad som gäller gitarrmusik och musik i allmänhet.

UE: Har du själv spelat gitarr?

MW: Som sagt sedan 1963 har jag nästan alltid haft elgitarr.

UE: Du har ju själv skapat lite musik, var kan man höra det?

MW: Har aldrig räknat hur många låtar jag har komponerat, men tror att det blir totalt ca. 200 stycken .

Om man är medlem i Multiply, så går det att lyssna på en hel del av mina låtar här: http://nordmusik.multiply.com/

UE: Jobbar du bara åt musiker?

MW: Inte så mycket, bara åt några i Sverige.

UE: Hur många hemsidor har du skapat?

MW: Det beror på vilka som räknas med; totalt blir de kanske 8 stycken. Jag har några egna sidor för lokalhistori osv.

UE: Du är ju också en radioamatör.

MW: Ja, med det började jag i 1978 då jag fick min amatörlisens och anropet var i början OH1AYI.
Nu är det OH1FHA.

UE: Hur började ditt elektronikintresse?

MW: Lite svårt att säga, allt började nämligen redan i bardomstiden, jag har alltid varit intresserat av elektroniken, speciellt radiotekniken. Min första radio byggde jag i 1960 och efter det har jag byggt
en massa olika grejer.

UE: Har du byggt egna förstärkare?

MW: 1963 byggde jag 2 gitarrförstärkare och senare några för stereo .
Bilder på mina gitarrförstärkare kan man se på min Multiply sajt (My Instruments)

UE: Till sist undrar jag, hur orkar du hålla i alla trådarna?

MW: Ja, svårt att säga; allt är bara så intressant och givande. Det är kul att få träffa trevliga människor.